Future lays in our hands

Hej, idag ska Daniel på en jobbintervju. Det känns bra. Jag hoppas verkligen att han får det.
Det skulle underlätta för oss så ofantligt mycket. Då skulle vi kunna göra det vi vill. Vi skulle kunna spara utan att oroa oss för våra räkningar. Vi skulle kunna renovera köket och badrummet. Spara till vår resa i sommar. Samt även spara till vårt bröllop och bara allmänt kunna unna oss saker. Det skulle vara fantastiskt så jag håller tummarna för att det ska gå bra för honom idag. Livet skulle underlättas så mycket!!  Oj vad jag hoppas på det här.  Men arbetsgivaren verkar vara otroligt optimistisk i alla fall. Så vi hoppas på det bästa. Han behöver verkligen få det här jobbet för vår skull. Det är ingen rolig känsla att behöva undra om vi överhuvutaget har råd att betala våra räkningar. Fy fan. Aja... ska börja dra mig till tvättstugan, har mer kläder som måste tvättas. Hann inte med allt jag skulle i fredags.

På fredag är det Norrköping iaf. Vara där över helgen. Fira Daniels faster Karin som fyller 50år.
Det kommer bli skönt. Men nu ska jag gå. Hejdå!