Future lays in our hands

Nu är jag glad igen. Har gått omkring som ett stort åskmoln idag och bråkat med Daniel för ingenting och han har varit lika irriterad som jag =/ Dålig grej. Men nu är vi sams och jag är glad. Oj vad jag känner att jag påverkas positivt av sociala möten och diskussioner.

Sitter just nu på MSN och pratar med en tjej som heter Sofia som jag gick i samma klass som på högstadiet. Hon var en av de allra närmaste då, vi umgicks jämnt i skolan och i viss mån även utanför. Men sen vi gick ut nian har de som försvunnit en del eftersom vi inte gick på samma skola och levde olika liv etc. Men nu har vi börjat prata igen och det känns jätte fint. Vi har sagt att vi ska se till att umgås mer nu när jag flyttar tillbaka till Umeå, den fina staden :D

Längtar så mycket till att åter bo och leva i staden där jag är född och uppvuxen och har min trygghet, mina rötter och nästan alla jag älskar och bryr mig om. Jag längtar tills vi får tillgång till lägenheten och får fixa och trixa med att göra i ordning vårt nya hem. Det kommer bli fint. Sen längtar jag tills lägenheten är klar och vi kan ha inflyttningsfesten. Startskottet för ett nytt kapitel i vårt liv. I like.

Vet inte vad mer jag ska skriva. Hade bra gott folk!
Stor kram